Fortsätt till huvudinnehåll

Projekt Sommar: Specialavsnitt - Robert Broberg

För en vecka sedan dog konstnären och artisten Robert Broberg. Denne notoriske ordvitsare var en av mina favoritartister som liten. Många var bilresorna när jag lyssnade på kopior av mammas vinylalbum "Upp igen", och "Raket" på gamla brusiga kassettband, och jag fascinerades av hur man kunde trolla med ord på det viset.

(WTF?)



Även om jag inte lyssnat så mycket på Robban på senare tid, så (åter)upptäcker jag när jag tittar tillbaka på hans musik en energi, kreativitet, och lekfullhet som är svår att inte smittas av. Sommar i P1 uppmärksammade Robban genom att återpublicera några av hans Sommar-program, från 1981, 1992, och 1999. Så nu blir det ett litet specialavsnitt i serien Projekt Sommar här på bloggen där jag går igenom två av programmen. Sätter inga betyg, utan dessa avsnitt blir liksom "utom tävlan" då de ju inte hör till säsongen för 2015.


26 juli 1992 - Robert Broberg

Programmet från 1992 är i en för Sommar ovanlig genre: den rena skrönan. Robban bjuder på en galen berättelse om hur han åkte vespan ner genom Europa för att hälsa på Picasso; men i berättelsen blir det många, långa avstickare. Berättarstilen är vad jag tror är utstuderat trevande och virrigt, men med Robban vet man väl aldrig riktigt... Han sitter givetvis med gitarren i högsta hugg under sändning, både för att sjunga några låtar, och för att då och då ge eftertryck till berättelsen med diverse ljudeffekter. Ett roligt grepp! Gillar detta väldigt mycket, trevligt att lyssna på och man skrattar flera gånger. Att kolla upp det här gamla Sommarprogrammet är en rekommendation, och en kraftfull sådan för de som redan är Robban-fans.


1 augusti 1999 - Robert Broberg

Detta program håller Robban tillsammans med Anders Lundquist, och berättar om deras resa runt om i världen för ett TV-program. Det har formen av ett ganska spontant samtal mellan de två, och det blir en del rätt så roliga anekdoter om den här resan. Men det känns inte lika slipat som programmet från 1992, och jag tyckte inte riktigt lika mycket om det.


Programmet från 1981 har jag inte lyssnat på ännu. Det beskrivs som ett vykort från New York vilket låter intressant, så jag får ta det avsnittet senare!

Etiketter

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Från arkivet: Bäst musik 2020

Det här inlägget skrev jag nästan klart. Men, ja, annat kom emellan och det blev inte klart och publicerat. Sen blev inte någon av de efterföljande årens listor klara heller. Men nu blev det. Klart alltså. Och publicerat. Den här listan alltså, inte alla listorna. Hurra!(?) Så här kommer då tjugo härliga retro-skivor från (*kollar anteckningarna*) detta århundradet!? Provlyss finns nedan men också här (YouTube Music) . 20. Bohren & der Club of Gore Patchouli Blue 24 januari, [PIAS] Med 28 år på nacken har tyska Bohren & der Club of Gore bekvämt suttit in sin nisch vid det här laget. Och det mesta är sig alldeles likt på Patchouli Blue - saxofon, piano, xylofon, bas, och glesa trummor. Bohrens suggestiva, långsamma jazz doftar noirfilm, regnvåta gator, rökiga nattbarer, och Angelo Badalamentis Twin Peaks. Likt föregångaren Piano Nights , är Patchouli Blue som ett medelvärde av deras stil sedan år 2000. Man blir kluven - å ena sidan vore det kul om de hade provat att bredda sig...
Skicka en kommentar
Läs mer

Om principer

Från EUs mest generösa land vad gäller asylrätt, till så restriktiv som är möjligt utan att bryta mot internationell rätt, inom loppet av några veckor. Ingen ska få permanenta uppehållstillstånd, inte heller barn. Alla ska försöka leva sina liv utan att veta om de kommer bli utvisade om något år. Ett enormt hinder för integration givetvis, förutom att det i det korta perspektivet kommer att öka myndigheternas belastning . Ensamkommande barn utan rätt papper ska genomgå medicinska undersökningar för att få sin ålder fastställd. En metod som är helt  osäker  och orättssäker. Eftersom metoden inte har högre konfidens än nuvarande metoder så är det en fullständigt meningslös skenåtgärd som bara syftar till att göra det lite jobbigare att vara ett ensamkommande flyktingbarn. Men det förutsätter att man över huvud taget kommer in. Utan ID kommer du inte in längre, via buss, tåg, eller båt. Sextio procent av alla flyktingar har inga ID-handlingar . "Alternativt skyddsb...
Skicka en kommentar
Läs mer

Projekt Sommar 2017: 11-22 juli - William Spetz, Angela Gui, Birgitte Bonnesen, Johannes Anyuru, Tove Lo, Anders Arborelius, Linnéa Claeson, Johan von Schreeb, Tommy Ivarsson, Moa Herngren, Johan Kuylenstierna, Karin Laserow

Jaha, nu ligger jag en hel del efter, att 1) gifta mig 2) ha semester (dvs. göra så lite som möjligt) har tagit upp tiden de senaste veckorna. Här kommer några blixtkorta recensioner av de jag hunnit tugga igenom under tiden. 11 juli - William Spetz 🌸 🌸 Bättre när han är rolig, som när han berättar om kompisen som drack margarin, än när han är allvarlig som när han berättar om sin mormors bortgång. 12 juli - Angela Gui 🌸 🌸 🌸 Märkligt program om en surrealistisk situation - att ha sin pappa bortrövad av myndigheter och inte ha någon aning om vad som händer. Ganska så intressant och spännande. 13 juli - Birgitte Bonnesen 🏦? Minns inte mycket, nickade nog till en smula. Det jag hörde lät tråkigt. 14 juli - Johannes Anyuru 🌸 🌸 🌸 Denne poet balanserar farligt nära gränsen för alltför utbroderat språkbruk men klarar sig inom vad som är mina gränser. 15 juli - Tove ”Tove Lo” Nilsson 🌸 🌸 🌸 🌸 Kompromisslös figur med ett utlämnande program o...
Skicka en kommentar
Läs mer