Och innan man vet ordet av så är det sommar igen. Soligt och varmt, blommorna är lika utslagna som pollenallergikerna, boskapen lika utsläppta som kontorsarbetarna, och Sommar i P1 lika igång som stadens ett år långa backlogg med vägarbeten.
Jag har räknat på hur mycket tid Projekt Sommar tog förra året, och resultatet blev ca Jättemånga timmar. Det var roligt att göra, men Jättemånga timmar är mer tid än vad jag vill lägga i år. Därför kommer årets variant vara (ännu) mer anspråkslös. Jag kommer bara att lyssna på programmen en gång och hastigt skriva om det som fastnar. Fastnar inget så blir det inte så mycket att säga om just det programmet. Jag kommer inte heller gå igenom musiken om det inte finns något speciellt att säga - för att spara åtskilliga timmar lyssnar jag på programmen som nedladdningsbar podd vilket betyder att musiken är bortklippt. Hoppas det ändå ska bli några oväntade guldkorn och några härliga sågningar! Håll till godo!
Va? Det här programmet missade jag att lyssna på. Oops.
🌸🌸🌸
Författare är, rimligt nog, ofta duktiga på att hålla sommarprat, och David är inget undantag. Han håller sig till ett tema - den komplicerade relationen till pappan - och berättar på ett strukturerat och vettigt sätt. Helt OK start ("start") på Sommar 2016!
🌸🌸
Komikern Annika berättar om sin cancer men även om mycket annat och det är en del som är hyfsat roligt.
⛷
Där författare ofta är bra på att hålla intressanta berättelser, så ja, finns det ju flera andra fina kvaliteter hos Sommars många inbjudna sportutövare. Ta till exempel Johans anekdot om när han körde fel under ett OS-lopp, alltså missade nån markering och skidade käpprätt åt fanders. En sådan absurd historia hade en duktig berättare kunnat dra ut på, kanske salta med lite färgstarka detaljer, och gjort riktigt skojig. Här blir det mest ett konstaterande. Övrigt sportsnack i programmet är bara tråkigt.
🌸🌸🌸
Gunhild är tragiskt drabbad av den väldigt otrevliga sjukdomen systemisk skleros, men programmet handlar också mycket om hennes engagemang i miljöfrågor och speciellt hållbar matproduktion. Både hopp och förtvivlan i ett rätt så engagerande program.
🌸🌸
Oj, minns tyvärr inte jättemycket av Matias program, förutom en anekdot om hans mormor som slaktar en tupp.
🌸🌸🌸🌸
Yes! Varje år brukar det vara ett par program med en forskare på något intressant specialämne och nu är det dags för datalogen Danica som håller låda om robotik och artificiell intelligens. Hon berör både tekniska och psykologiska faktorer inom området. Hur får man en dator att känna igen ett föremål på bild (och varför är det så sjukt svårt)? Kan man få en människa att lita på en robot - tillräckligt mycket för att vilja lägga sitt och anhörigas liv i dess händer? Var går ens gränsen mellan människa och robot?
Danica förklarar hur hennes gamla extraknäck som städare ledde till tankarna på en framtid där robotar kan utföra alla tråkiga och farliga jobb; hon visar sedan hur hennes forskning har praktiska tillämpningar genom att berätta hur robotar skulle kunna hjälpa till att ta hand om hennes funktionshindrade son. Inte bara är detta ett intressant ämne, Danicas sätt att väva in sitt privatliv i ämnet är riktigt genomtänkt. Rekommenderas.
🌸🌸🌸
Medverkan i filmen Flyga drake ledde till problem för hans familj i hemlandet Afghanistan, och Ahmad tvingades fly till Sverige. Denna skådespelares liv är i sig filmiskt och detta blir ett dramatiskt och intressant Sommarprogram.
👞👞
Smått absurda historier som hur Ingvar blev en fot med hela svenska folket, och hur hans TV exploderade så fort de borgerliga politikerna visade sig i rutan, är höjdpunkterna. I övrigt ett okej program ifrån en som varit en betydande figur i den svenska samtidshistorien.
🌸🌸🌸🌸
Toms program handlar helt och hållet om förlusten av hans sambo och att ta hand om den efterlevande lilla dottern. Jobbigt att lyssna på men starkt.
🌸🌸🌸
Gloria var vid slutet av 50-talet en av de första svarta i USA att få börja på en vit skola efter att högsta domstolen till slut slagit fast att rassegregation inte var tillåtet. Men så enkelt som ett domstolsbeslut var det förstås inte att radera ut rasismen, utan motståndet mot Gloria och de andra åtta afroamerikanska eleverna var starkt. Så starkt att regeringen fick tillhandahålla militäreskort för att barnen skulle kunna ta sig till skolan utan att bli misshandlade eller värre! Helgalet. Ett intressant vittnesmål från USA:s historia.
Kommentarer
Skicka en kommentar