Fortsätt till huvudinnehåll

Förbjud allt jobbigt

Låt oss tala lite om det här förslaget från Norges regering, som just nu går på remiss. Diskrimineringsombudsmannen och Europakommissionären för mänskliga rättigheter protesterar, men högern, centern, och Fremskrittspartiet väntas tillsammans rösta igenom förslaget. Man vill kriminalisera inte bara tiggeri, utan även "medhjälp till tiggeri" ska bli ett brott. I detta inräknas t.ex. att ge tiggare mat eller tak över huvudet. Straffet: ett års fängelse. Tolv månader bakom lås och bom för att ha hjälpt några av de fattigaste som vi kan hitta i landet med kanske de mest akuta förnödenheter. När det gäller tiggeriet i sig vill man kriminalisera antingen organiserat tiggeri, med upp till ett års fängelse, eller tiggeri generellt med fängelse upp till sex månader. "Organiserad tiggare" är "den som samarbetar med en eller flera personer om att tigga". Just det, har du på något sätt samarbetat med en annan person, då är du en sån här extra farlig organiserad tiggare och förtjänar ett längre fängelsestraff.

Jag förstår inte. Vad är grejen? Har vi först nu insett att det finns fattiga i Europa? Har vissa inte fattat att fri rörlighet inte bara gäller när de ska åka till Tyskland för att köpa billig öl, utan även att människor som är fattigare än de själva kan komma hit via samma väg? Fattar de inte att i den värld där både fattigdom och fri rörlighet existerar, så kommer både fattiga och rika att röra sig över gränserna! Det är inte så svårt att räkna ut.

Obegriplig är också retoriken om just det organiserade tiggeriet, som på något sätt ska vara ännu lite värre än vanligt, slumpartat tiggeri? Det är tydligen enormt konstigt och hotfullt att det inte bara finns fattiga människor, utan det finns dessutom fler än en fattig människa. Och inte nog med det, dessa fattiga människor pratar med varandra dessutom!

Du kanske tycker att det är bra att fattiga förblir fattiga. Eller så kanske du tycker fattigdom är hemskt, men tycker inte att ge till tiggare är bästa sättet att komma åt det. Eller har vilket skäl som helst att inte vilja befatta dig med de som sitter med pappmuggar på gatorna. Ok, det spelar ingen roll! Det är lugnt! Det är nämligen så fint ordnat att ingen är tvingad att göra det. Det står var och en helt fritt att ge blanka sjutton i tiggarna. Men allt är inte lugnt. För av någon anledning nöjer ni er inte med att ni inte behöver göra någonting, utan ni vill ägna massor med tid, energi, och pengar åt att jaga och bestraffa de som tigger. Varför?

Hur kan det vara så viktigt att slippa se, tänka på, eller möta fattiga människor ute på gatan, att man hellre slänger dem i fängelse?

Sedan att ta det här till nästa varv och vilja åtala folk för att de med egna pengar, med egen tid, hjälper människor, det är ju bara så bisarrt att det är svårt att ens diskutera. Norge följer här i Danmarks fotspår, där det är olagligt att hjälpa fattiga - om de är utlänningar. Den danska lagen är förstås inget annat än institutionaliserad rasism. Det här norska förslaget å sin sida verkar åtminstone inte rent språkligt peka ut just utlänningar, så det skulle väl möjligen kunna tolkas som klassförakt också. Eller bara rent människohat.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från arkivet: Bäst musik 2020

Det här inlägget skrev jag nästan klart. Men, ja, annat kom emellan och det blev inte klart och publicerat. Sen blev inte någon av de efterföljande årens listor klara heller. Men nu blev det. Klart alltså. Och publicerat. Den här listan alltså, inte alla listorna. Hurra!(?) Så här kommer då tjugo härliga retro-skivor från (*kollar anteckningarna*) detta århundradet!? Provlyss finns nedan men också här (YouTube Music) . 20. Bohren & der Club of Gore Patchouli Blue 24 januari, [PIAS] Med 28 år på nacken har tyska Bohren & der Club of Gore bekvämt suttit in sin nisch vid det här laget. Och det mesta är sig alldeles likt på Patchouli Blue - saxofon, piano, xylofon, bas, och glesa trummor. Bohrens suggestiva, långsamma jazz doftar noirfilm, regnvåta gator, rökiga nattbarer, och Angelo Badalamentis Twin Peaks. Likt föregångaren Piano Nights , är Patchouli Blue som ett medelvärde av deras stil sedan år 2000. Man blir kluven - å ena sidan vore det kul om de hade provat att bredda sig...

Bäst musik 2019

Musik gör sig bäst på skiva - i alla fall i tider som dessa. Världen där ute känns lite mer postapokalyptisk än den brukar göra så här års runt det vanliga firandet av Zombiejesus. Så spika igen fönstren, bygg en tron av toarullar framför stereon, och slå på lite skön musik. Här följer de släpp som jag fastnade mest för från året som gick. Spellista på Google Play Music (#notsponsored) finns att hitta  här . 20. Ultra Silvam The Spearwound Salvation 22 mars, Shadow Records Först ut har vi debutanterna Ultra Silvam, och här går det minsann undan i ett album som är rivigt, lagom kort, och väldigt svårt att inte digga. Blixtrande blast beats och skitiga gitarrer sprutar högljudd, energisk black metal ur högtalarna, nästan med antydningar mot punk. Det är aggressivt men fullt med grymma riff och spännande små melodiska slingor, ibland nästan lite folkliga. Texterna som gastas fram är härligt blasfemiska tirader på engelska och svenska. Klövar klapprar i takt till sat...

Projekt Sommar 2017: 11-22 juli - William Spetz, Angela Gui, Birgitte Bonnesen, Johannes Anyuru, Tove Lo, Anders Arborelius, Linnéa Claeson, Johan von Schreeb, Tommy Ivarsson, Moa Herngren, Johan Kuylenstierna, Karin Laserow

Jaha, nu ligger jag en hel del efter, att 1) gifta mig 2) ha semester (dvs. göra så lite som möjligt) har tagit upp tiden de senaste veckorna. Här kommer några blixtkorta recensioner av de jag hunnit tugga igenom under tiden. 11 juli - William Spetz 🌸 🌸 Bättre när han är rolig, som när han berättar om kompisen som drack margarin, än när han är allvarlig som när han berättar om sin mormors bortgång. 12 juli - Angela Gui 🌸 🌸 🌸 Märkligt program om en surrealistisk situation - att ha sin pappa bortrövad av myndigheter och inte ha någon aning om vad som händer. Ganska så intressant och spännande. 13 juli - Birgitte Bonnesen 🏦? Minns inte mycket, nickade nog till en smula. Det jag hörde lät tråkigt. 14 juli - Johannes Anyuru 🌸 🌸 🌸 Denne poet balanserar farligt nära gränsen för alltför utbroderat språkbruk men klarar sig inom vad som är mina gränser. 15 juli - Tove ”Tove Lo” Nilsson 🌸 🌸 🌸 🌸 Kompromisslös figur med ett utlämnande program o...